söndag 7 oktober 2012

Symposium 2012 - Stockholms Universitet

I torsdags och i fredags hade jag möjlighet att närvara på Symposium 2012Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Temat för i år var Lärarrollen i svenska som andraspråk - om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning. Många nya intryck och många nya tankar fick jag med mig efter två sprängfyllda dagar med seminarier och workshoppar. I två dagar har det också twittrats en hel del under seminariernas gång, men även under pauserna. Det kan du följa på #Sy12 om du är nyfiken på vad som skrevs.

Inger Lindberg, Kenneth Hyltenstam och Lena Sjöqvist är tre föreläsare som gav mig många aha-upplevelser. Constant Leung var också där den första dagen och pratade om tvåspråkig undervisning i England där man nu inte använder begreppet English as a Second Language utan English as an Additional Language. Mycket intressant föreläsning måste jag erkänna, men jag blev också lite förvirrad. Förvirringen försvann lite andra dagen då Lena Sjöqvist pratade om Två svenskämnen - varför så lika? Eftersom jag är lärare i svenska som andraspråk har jag ett behov av att prata om undervisningen i svenska som andraspråk, hur den är upplagd på skolorna, hur man ser på ämnet (tyvärr ses det som ett resursämne än idag på många skolor ute i landet) och vilka som egentligen ska läsa svenska som andraspråk. Hyltenstam berättar att svenska som andraspråk är ett ämne med låg status och lärarna har ofta bristande kompetens. Vad jag tror han menar med detta är att på vissa skolor i landet, får lärare utan kompetens i ämnet svenska som andraspråk undervisa andraspråkselever i sva. Skillnaden mellan en svensklärare och en sva-lärare är att en lärare med kompetens i ämnet svenska som andraspråk har en annan didaktik än en lärare i svenska.

Majoriteten och homogen svenskhet utgör normen vilket bidrar till att andraspråkselever som svaga elever. Det är fel att tänka så! Tittar man på kursplanen i alla ämnen, Lgr11, är alla ämnen språkinriktade. Vi måste därför öppna upp för flerspråkighet i all undervisning och även låta eleverna lära på alla sina språk i alla sammanhang. Alla lärare i skolan är språklärare! Ett bra material att läsa för lärare i olika ämnen finns på Skolverkets hemsida - Få syn på språket. Läraren i svenska som andraspråk har en viktig funktion som resurs i arbetslaget, på skolan. Ge därför sva-läraren mandat för att arbeta med skolutveckling i arbetslaget.

Svenska som andraspråk blev ett eget ämne år 1995 med en egen kurslan i Lpo94. Fortfarande ses det som ett stödämne och synen på ämnet är att vem som helst kan undervisa i det. I kap. 10 i skollagen, paragraf 4, står det att eleven ska läsa antingen svenska eller svenska som andraspråk. Det vill säga: eleven kan inte läsa båda ämnen. I kapitel 5, skolförordningen paragraf 14 och 15 står det vilka som behöver undervisning i svenska som andraspråk. Här kan man tänka att språk och tanke hör ihop, det vill säga: när eleven kan ta till sig alla ämnen i skolan på svenska, då behöver inte eleven läsa svenska som andraspråk.

Frågan som kanske många ställer sig är: hur kan rektor besluta om undervisning i svenska som andraspråk? Det finns inget test att tillgå. Rektor får ta hjälp av läraren i svenska som andraspråk. Rektor ska dessutom ta beslut för varje enskild elev, inte på gruppnivå, vilket kändes bra att höra. Det betyder att alla med ett efternamn som inte är svenskt ska per automatik inte läsa svenska som andraspråk. Något som jag har reagerat starkt på och är emot, men som tyvärr fortfarande händer på vissa skolor i landet.

Enligt Thomas & Collier och Cummins tar det 5-10 år att lära sig ett skolspråk. Vår kursplan i svenska som andraspråk är gjord för nio års skola. Att läsa svenska som andraspråk under hela grundskoletiden gör eleven färdig inför gymnasiet. Det betyder att det kan det vara svårt för sent anlända elever att bli "färdiga" med ämnet inför gymnasiet. Men glöm inte att kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk är inte en exkludering, utan en möjlighet till att bygga upp språket och utveckla det. Vad jag känner är viktigt att diskutera på våra skolor är ordet likvärdighet. Vad tolkar vi det som? Samma undervisning eller samma utbildningsmöjligheter?

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar